Bättre än man kan tro: Greek

Fortsätter med sommarens serier...

Greek är en lättsam dramakomedi om amerikanskt fraternity/sorority-liv (och inte som kanal 5s blogg fått för sig någon slags TV-version av My Big Fat Greek Wedding). Det ovanliga i sammanhanget är att det inte är fråga om ett svartvitt Revenge of the Nerds-scenario där coola frat boys-gänget ställs mot ickeanslutna töntar - i stället handlar det om vänskapen, politiken och rävspelet inom the greek system. Plus sprit, lite kärlek och tokroliga missförstånd förstås.

Om du har någon som helst dragning till glossiga guilty pleasure-serier behöver du inte läsa resten av det här inlägget, det är bara att ladda hem med en gång. För dig som är lite mer skeptisk vill jag ge mig på ett litet försvar: Greek är en av de få serier av den här typen som konsekvent ger sina karaktärer fler än två dimensioner. Det låter kanske inte alldeles revolutionerande, men glossiga collegeserier där supercoola killen både är intelligent, genuint snäll och lite halvkorrupt samtidigt är faktiskt inte helt vanliga. Själv fascineras jag också av greek-politiken som kräver att folk designar hela sina liv á la presidentkandidat för att få förtroendeposter som sedan har en högst reell inverkan på deras framtida karriär, och har följt serien med växande intresse.

Fast det bästa med Greek är förstås hysteriskt roliga Dale, den alldeles avgjort ickeanslutna born again christian-killen spelad av Clark Duke (som annars gör geniala Clark and Michael tillsammans med Michael Cera från Arrested Development). Dale gör sitt yttersta för att styra bort sin roommate Rusty från fraternitykulturens fördärv när han inte sjunger med sitt band "Darwin Lied" eller har möte med promise ring-gruppen, och höjer hela serien ett pinnhål eller två.

Greek är inte den bästa serie som någonsin sänts, den är inte ens på min top 10 av dem som går just nu - men det fråga om solitt hantverk med betydligt bättre karaktärsskildring än till exempel Heroes (som vi ju följer lite till mans) och den förtjänar definitivt en chans. I januari börjar säsong två - varför inte ägna mellandagarna åt att komma ifatt?